Indier som pratar svenska och fransmän som pratar, tja... franska

Nu är jag nästan Dubaibo på riktigt. Jag bor i min vän Liljas lägenhet i Marinan ytterligare några dagar för att på onsdag förhoppningsvis flytta över gatan, in i min (vår) egna lya i Silverene Tower. Det ska bli otroligt skönt att efter tre månader äntligen packa upp väskorna på riktigt, få tillgång till ett kök med sina egna grejer i etc. Det kanske inte låter sådär väldigt plågsamt att ha bott på hotell i nästan ett kvartal och det har det inte varit heller, men man tröttnar ändå efter ett tag. Ett i-landsproblem absolut, men jag ser som sagt ändå fram emot att kunna slå mig lite till ro och känna mig hemma nånstans.

Projektet "inreda lägenhet" är i full gång och återigen: God bless IKEA. Fannie och jag har via nätet kommit fram till ungefär vilka möbler vi vill ha, jag har varit i lägenheten och mätt så att de får plats och igår beställde jag "de viktigaste" möblerna online. Det är mycket praktiskt med IKEA, fråga mig inte varför men möblerna heter samma sak här som de gör hemma. Det kändes alltså en aning konstigt att gå in på IKEA i Abu Dhabi och fråga en indier "where can I find the sofa 'Friheten' on display", men han förstod, nickade glatt och visade mig till rätt plats. Resten av världen måste ju ha ett helvete med att komma ihåg alla konstiga namn som "Mysingsö", "Schottis" och "Östanå", men för oss svenskar är det som sagt väldigt praktiskt.

Priserna är justerat mot en för svenska kronan för tillfället lite ofördelaktig kurs, ungefär desamma som hemma. Handlar man dessutom för med än 2500 AED (ca 6000 kr) får man också gratis hemleverans och montering, vilket är värt mycket. Med lite flyt lyckas jag tajma så att leveransen kommer på onsdag e.m, när jag flyttar in. Knock on wood! Förutom IKEA har jag också fått kontakt via Facebook med ett par svenskar som är på väg att flytta här ifrån och av vilka jag kan köpa lite småprylar som mikrougn, vattenkokare etc. En klar fördel med Dubai, in- och utflyttningen är ganska frekvent så det finns alltid folk som har saker de vill bli av med.

På jobbet är jag nu inne i den fjärde och sista utbildningsfasen innan jag blir "checkad", dvs. får börja jobba själv, utan att ha en instruktör hängande över axeln. Så här långt verkar de väldigt nöjda med mitt arbete, vilket är kul. Nu är det mest finslipning av detaljer som gäller. Göra små justeringar i arbetssättet för att öka effektiviteten lite, förbättra förståelse av de indiska fordonsförarna som far runt på flygplatsen något, etc. Det är fortsatt ett otroligt kul jobb, men det tar på krafterna. Jag har aldrig varit så trött efter ett arbetspass (med undantag för några dagar på Malmöfestivalen!) som jag är nu, när jag tränar intensivt och nästan enbart under trafikpeakar, för att bli så bra som möjligt. Det är lite som ett motionspass, fast för huvudet. Man jobbar stenhårt och fokuserat under den tiden man är i tornet, men så fort man pluggar ur headsetet är man helt tom i skallen och kan behöva fundera både två och tre gånger vilken knapp i hissen man ska trycka på, för att komma till våning ett.. Det är rätt häftigt hur hjärnan funkar.

Just nu är jag dock inne i en fyra dagars ledighetsperiod och under de stunder som inte går åt till att fixa och trixa med boende, plugga lokala flygregler och bocka av saker på "tråklistan" (t.ex. den svenska deklarationen) genomför jag en noggrann undersökning av vilken av beachklubbarna i Dubai Marina som är bäst. Igår hängde jag på Sheraton Beach Club, idag blir det antingen Habtoor eller Westin, samtliga fina hotell här i närheten. Det är en rätt skön känsla att komma in på hotellens pool- och strandområden, det känns som att vara på semester på ett exotiskt ställe, fast att det bara är 10 minuter promenad från där jag bor. Där är fullt av turister från olika länder, poolbarer i poolen (och då menar jag i poolen), olika restauranger, tennisbanor, pingisbord, glasskiosker etc. Trevligt!

Det där med folk från olika länder har ju dock förstås sina sidor. Med all respekt för er som gillar Frankrike eller har någon koppling dit måste jag ändå suckande slå mig för pannan: fransmännen alltså! Man ser/hör inte så många av dem här nere, t.ex. finns det mig veterligen inte en enda fransk flygledare i UAE, vilket ofta förklaras med att de dels har förhandlat till sig så bra villkor hemma (franska facket är starkt!) att det inte lönar sig rent ekonomiskt att åka utomlands och dels, den lite elakare förklaringen, att de pratar så dålig engelska att inget annat land än deras eget skulle godkänna deras engelskanivå (som egentligen ska bedömas enligt internationella mått).

Och det är ju något visst med fransmännen och deras språk, eller snarare deras totalt förvridna världsbild vad gäller språk. En fransk barnfamilj höll på att plaska och leka vid poolen häromdagen, trots att det uttryckligen står (på engelska) på skyltar att det t.ex. är förbjudet att hoppa i poolen. Det störde inte mig särskilt mycket, men andra gäster blev efter en stund lite irriterade då de förde ett himla liv. Badvakten gick då fram till den franska pappan och bad honom artigt på engelska att be barnen lugna ner sig lite. Han tittade då konstigt på honom, sa "no English, I'm (from) Le France!", vände på klacken och gick sedan bort och fortsatte leka med sina barn, som om det var den mest självklara sak i världen att kunde ingen säga åt honom på franska så kunde det va så. Suck...