Home sweet home

"Äntligen!". Gert Fylking var inte där, men hade han varit det är jag 100% säker på att det är vad han hade sagt. Jag (vi) har äntligen lyckats hitta - och få - en lägenhet i Dubai Marina. Det hela har varit en ganska lång och och jobbig process. Kanske inte mätt i antalet dagar vi har letat, men om man ser till det otal timmar jag lagt ner på att prata med oseriösa mäklare, försöka få till visningar på objekt som inte finns i verkligheten och så vidare.

Bostadsmarknaden i Dubai är nämligen väldigt oseriös. Tycker man att svenska mäklare snackar mycket skit eller "översäljer" saker, är det ingenting mot här. För det första: Även om man bara ska hyra en lägenhet, behöver man använda sig av en mäklare. Det finns naturligtvis inga kommunala bostadsbolag, men inte heller särskilt många större, privata aktörer. Det vanligaste är att man hyr av privatpersoner, som köpt en lägenhet i en skyskrapa som en investering. Dessa personer kallas landlords, hyresvärdar och för att de ska få tag på kunder använder de sig av mäklare, real estate agents som lägger ut lägenheten på en hemsida liknande "Blocket", marknadsför lgh till sina kundkontakter och så vidare. Jag som potentiell hyresgäst anlitar i min tur en mäklare, som kopplar ihop mig med säljarens representant. Problemet är att en landlord kan kontakta ett obegränsat antal mäklare för samma objekt, då han bara behöver betala den som till slut får lgh uthyrd. Därför kan man, när man t.ex. söker efter lägenheter i en viss skyskrapa ("tower") få upp till fyra, fem träffar på samma lgh. I början var det därför lätt att lura sig och tro att det inte skulle vara några problem att få tag på exakt det man ville ha, marknaden verkade ju överfull av nya objekt. Men så var alltså inte fallet.

Man hyr nästan alltid lgh på årsbasis här och ska vara beredd att betala hela årskostnaden i förskott, via en check. Ja, det stämmer: de använder fortfarande bankcheckar här nere, det är efter kontanter det vanligaste betalningsmedlet vid större affärer. Man bör också vara beredd på att flytta in 1-2 veckor efter att man har sett lgh, annars tycker landlorden och mäklarna att man är för långsam och väljer en annan hyresgäst. De flesta lgh i Dubai Marina går på ett par dagar, från att annonsen läggs ut.

Eftersom hyrorna i de bättre områdena i Abu Dhabi och Dubai ligger kring 250 000-300 000 SEK för en 2;a (på engelska kallad "1 bedroom", man räknar alltså antalet sovrum och inte det totala antalet rum), är det få som på stående fot kan hosta upp så mycket pengar. Därför går man ofta till sin arbetsgivare, som lägger ut pengarna för en och sedan drar av det på lönen, 1/12 varje månad. Priset på lgh, dvs hyrorna påverkas av många olika saker, men kanske främst av utsikten, storleken, ev balkong samt vem som har byggt huset (olika byggherrar har olika bra rykte).

Vi tittade bl.a. på en lgh i Princess Tower, världens högsta bostadshus med 96 våningar. Utsikten från 60e våningen var helt fantastik, se bilderna nedan. Man såg bl.a. den palmformade ön "Palm Jumeira Island") och det 7-stjärniga lyxhotellet Burj al Arab.

Den konstgjorda ön "Palm Jumeira Island"

Längst bort det segelformade hotellet "Burj Al Arab", världens lyxigaste hotell. En svit går lös på runt 100 000 kr/natt, enligt uppgift.

Lägenheten i sig var dessvärre mörk och tråkig, så det var uppenbart att det var just utsikten man betalade för. Vi valde att titta vidare.

När Fannie var nere hittade vi en riktigt fin lägenhet i skyskrapan "The Point". Den låg förvisso på "low level", bara på sjätte våningen, men utsikten över Marinan var fantastisk och lgh var ljus och fräsch. Ägaren, landlorden, visade sig dock vilja ha motsvarande 250 000 kr i årshyra samma dag som man skrev på kontrakten. Eftersom mitt företag behöver en tid på sig för att gå igenom hyreskontrakten och förbereda checken (vilket är normalt här), var det en omöjlighet för oss. Vi försökte förhandla, lovade att betala den obligatoriska depositionen på 5% direkt osv, men han vägrade lyssna. Totalt hade vi tre olika mäklare som hade med honom och göra och samtliga kom fram till att han var mer eller mindre galen och fullkomlig oresonabel. Så det var bara att titta vidare. En sådan hyresvärd vill man nog ändå inte ha att göra med i längden.

För en vecka sedan hittade jag en möblerad lgh i West Avenue Tower, på våningen ovanför där min polare och kollega Lilja bor. Lägenheten var fin, hade balkong och ett bra kök. Jag lade ett bud direkt och fick vänta nästan ett dygn på svar, bara för att finna ut att hyresvärden hade ångrat sig och plötsligt inte alls skulle hyra ut lägenheten utan bo kvar där själv. Både jag, min mäklare och hyresvärdens mäklare var redigt irriterade efter det.

Så, det var bara att fortsätta leta. För några dagar sen gick jag på 7-8 visningar samma dag. En mäklare från Uzbekistan visade mig fem olika objekt, varav jag föll för två. Efter att ha tagit många bilder och skickat hem till Fannie, kom vi överens om att satsa på en lägenhet i Silverene Tower B. Jag lade ett bud och fick beskedet att jag skulle få lgh, om jag skyndade mig in till deras kontor och skrev kontrakt. Sagt och gjort, jag kastade mig i bilen, stressade runt i 20 minuter för att hitta en parkering och kom med andan i halsen in till kontoret och tänkte att jag äntligen skulle skriva kontrakt och få hela det här letandet ur världen. Då visade sig att den uzbekiska mäklaren och den ryska managern hade pratat om varandra och eftersom det var torsdag e.m. hade managern redan gått hem och vi tvingades vänta till söndag.

Igår gjorde jag ett andra försök och då gick det äntligen i lås. Efter två timmars noggrant granskande av kontrakt och tillägg till kontrakt, har jag nu skrivit under för ett år i en lgh på ca 55 kvm. Den är på gränsen till för liten, men väldigt fräsch och med ett mycket trevligt kök. Den saknar balkong och utsikten är inte den bästa, men ändå från 16e våningen läcker med utsikt över skyskrapor och vägar i Dubai. Läget är helt perfekt, mitt i Marinan och nära till precis allt: Jag är ute på motorvägen på tre-fyra minuter när jag ska till jobbet. Metro-stationen ligger 200 m bort, stranden ca 5 minuter bort, närmsta köpcentret likaså 5 minuter bort och det kryllar av restauranger och barer i närheten. På markplan i huset finns också en dygnet runt-öppen livsmedelsaffär.

Så, nu bär det snart av till IKEA för att beställa de viktigaste möblerna, så får vi komplettera när Fannie kommer ner nästa gång. Nedan en bild av köket som inte är från lgh vi ska hyra, men från en likadan i samma huskomplex.