Al Satwa

Igår kväll var jag med min kollega Andreas och hans tjej Camilla i Al Satwa, ett område i Dubai som på många sätt skiljer sig från större delen av den övriga staden. Trots att stadsdelen ligger bara några stenkast från Burj Khalifa, World Trade Center och finnanskvarteren med dess mäktiga uppställning av skyskrapor i glas, den ena högre och mer iögonfallande än den andra, är Satwa något av en oas. Här finns det bara ”vanliga” låga, arabiska hus och det kryllar av små affärer, de flesta med pakistanska, indiska eller asiatiska ägare. Det finns hela kvarter med bara skräddare, tygaffärer, skomakare, elektronikaffärer etc. Inga stora, internationella kedjor utan nästan alla affärer privatägda och drivna av familjer. Raka motsatsen till stora delar av staden alltså, det kändes nästan som att vara utomlands, i ett annat land än UAE för ett tag. Lite som när man går på Möllan i Malmö.

Kvällens mål var just skräddarkvarteren. Camilla skulle hämta ut en klänning hon fått uppsydd inför ett bröllop och jag och Andreas passade på att gå runt och titta lite i affärerna, vi med. Vi fastande för den kanske minsta affären i området, bokstavligen ett hål i väggen men med ett enormt utbud av tyger för skjortor, kostymer etc. Efter lite övervägande beställde vi varsin skjorta, tog mått, valde typ av krage, sömmar, knappar etc. För ca 350-400 kr syr de upp plaggen efter våra önskemål och om några dagar ska jag åka dit och prova, eventuellt finjustera lite och sedan hämta ut skjortan. Det ska bli spännande att se resultatet.

Efter att shoppingen var avslutad gick vi på en pakistansk snabbmatsrestaurang med en för mig något utmanande meny. Eftersom jag inte är särskilt bevandrad i de indisk/pakistanska köken var det svårt att veta vad rätterna innehöll, då de bara presenterades med namn liknande ”Chicken tikka”, fast för mig mindre kända rätter. Turligt nog hade Andreas och Camilla varit där tidigare och kunde guida mig lite. Det slutade med att jag tog in en spenat-/fetaoströra och ”mixed pan”, olika typer av indiska bröd. Camilla åt en linsgryta och Andreas grillad kyckling och fried rice med grönsaker i. Eftersom jag är rätt kass på att äta stark mat hade jag tur som lyckades hitta något som bara brände lite i halsen (!). De andra rätterna var betydligt kryddigare och det är inget som faller mig i smaken, men det var ändå trevligt att prova på lite olika rätter och hela atmosfären bidrog till en annorlunda upplevelse, minst sagt.

Om bara några dagar flyttar äntligen Fannie ner och det ser jag förstås otroligt mycket fram emot. Äntligen ska vi bli sambos "på riktigt" här nere och äventyret kan börja. Hon prickar in en utmanade tidpunkt att flytta ner, då det nu är som varmast här. På dagarna går temperaturen upp emot 45-48 grader och det är bara en tidsfråga innan vi bryter igenom 50-graderssträcket. Lyckligtvis är det fortfarande ganska torr luft, den relativa luftfuktigheten ligger runt 30% men framåt slutet av augusti och september blir det betydligt fuktigare, vilket ger en annan och mer intensiv värme. Det är bara att dra upp luftkonditioneringen på full nivå och hålla sig inomhus eller åtminstone i skuggan tills vidare, med andra ord. Men som omväxling mot vad jag förstår varit en riktigt tråkig, svensk sommar hittills kan Fannie förhoppningsvis trivas ändå. Ändå ser alla här nere fram emot oktober/november när den behagliga tiden på året äntligen börjar igen, temperaturerna går ner mot 30 och det är perfekt sol- och badväder varje dag. Det blir tider det!