Det tar cirka en timme att köra till jobbet, trots att jag bor i den sydligaste delen av Dubai och flygplatsen ligger i den nordligaste delen av Abu Dhabi. Totalt är det ca 11 mil på förvisso väldigt bra men tråkig 4 till 8-filig motorväg rakt genom öknen, längs med, men några kilometer innanför kusten. Jag passerar ett par samhällen på vägen, bland annat Ghantoot - en förort till Dubai, byggd i Abu Dhabis emirat men på gränsen till Dubai. Detta för att de som är anställda av emiratet i Abu Dhabi, t.ex. piloterna på Etihad, enligt lag måste bo i emiratet, fast att många av utlänningarna egentligen vill bo i Dubai. Alltså byggde man en förort nära Dubai, men på "rätt" sida gränsen.
Under resorna fram och tillbaka från jobbet får man se en hel del underliga, farliga, konstiga och rent av korkade saker. Tänket vi har i Sverige, att motorvägarna är en slags frizon utan fotgängare, parkerade biler, förmål etc, finns inte här. Framförallt är det indier/pakistanier som har allt möjligt konstigt för sig längs vägarna. Jag har flera gånger sett folk helt sonika stanna bilen i vägrenen, i bästa fall slå på varningsblinkern och sen gå ut och röka. För ett tag sen såg jag en man stanna en minibuss vid en påfart här inne i Dubai, nära min lägenhet. Det var precis i skymningen och han parkerade helt enkelt i vägrenen, gick ut bakom bilen och lade sig ner på knä för att be skymningsbönen, mitt i rusningstrafiken. Man måste nog ha en ganska stark tro för att ta sådana risker.
Flera gånger har jag sett män sitta på huk och uträtta sina behov i vägrenen. En dag såg jag en asiatisk man i kostym sitta under en palm med en laptop, i allén av träd som delar de två olika körriktningarna, mitt ute i öknen. Indiska män i arbetarkläder kommer ofta gående i stora grupper längs vägrenen, där folk kör förbi i 140 km/h. Jag antar att de väntar på bussar som stannar och plockar upp dem. Detta är nämligen särskilt vanligt tidigt på morgonen och på eftermiddagen och enligt mig fullständigt livsfarligt, särskilt när det är mörkt ute.
Vid ett tillfälle har jag fått svänga ut på sidan av en avfart, för att det kom två indier gåendes på avfarten, ner mot motorvägen. Och kanske konstigast av allt, på väg hem från jobbet idag såg jag en motorbåt (!) ståendes på en trailer i refugen som delar motorvägen från avfarten till en av förorterna till Dubai.
Det som är bra med arabiska motorvägar är att de har gott om fartkameror. Eller ja, det är åtminstone bra så länge man själv kommer ihåg att kamerorna är där och man lyckas hålla rätt hastighet, trots att man som i mitt fall inte har någon farthållare, vilket faktiskt är lättare sagt en gjort. Bortskämd? Ja, men det är förbaskat lätt att med lite nedförsbacke komma upp över hastighetsgränsen. Det är förresten rätt lustigt, hastighetsgränserna här i UAE är inte de som står på skyltarna längs vägen utan man får alltid lägga på 20 km/h. Utom ibland, när det står att vägen är radarövervakad och max tillåten hastighet är 140 km/h. Då är det faktiskt 140 km/h! Men på 40-vägar (det lägsta jag sett) kör man alltså i minst 55, annars blir man tutad och ljusblinkad på. På 60-vägar i 75-80 km/h, osv. Fotgängare lämnar företräde åt bilar i alla lägen utom vid rödljus. Går man ändå över ett övergångsställe framför en bil kan man räkna med att garanterat bli tutad på.
Fartkamerorna har dock tydligen gjort mycket nytta sen de sattes upp, särskilt på motorvägarna. Jag förstår inte varför vi inte har fartkameror på svenska motorvägar också! Dödstalen i trafiken är fruktansvärt höga här i UAE, och även om det säkert till stor del kan förklaras av beteenden som de ovan, är också den hetsiga körningen, de obefintliga avstånden till framförvarande, ljusblinkandet, tutandet och den totala bristen på riskmedvetenhet bidragande orsaker. Detta gäller främst folk från vissa länder, det finns en tydlig trend vilka som dagligen försöker köra ihjäl en, om man säger så...
Som tur är kör jag nästan alltid när det är lågtrafik, tack vare skifttiderna. Olyckor då är ovanliga, även om de förekommer. Som värst är det dock på morgon och kväll, under rusningstid och man ser nästan varje dag lösa bildelar som ligger i vägrenen och skräpar efter att folk kört in i varandra. Att själv hålla sig inom hastighetsgränserna, använda säkerhetsbälte, köra defensivt och flytta på sig när andra fordon närmar sig snabbt bakifrån, hoppas jag också ska minimera riskerna.
Nu håller man också på att sätta upp nya, mer avancerade fartkameror som ska upptäcka några av de värsta och farligaste beteendena i trafiken förutom fortkörning, bland annat körning i vägrenen (folk som tränger sig förbi när det uppstår köer), bristen på användning av säkerhetsbälte etc. Förhoppningsvis kan detta ytterligare lugna ner tempot lite.
söndag 31 maj 2015
måndag 25 maj 2015
Uppdatering
Jag är just nu inne i ett par dagars ledighet, men bryter av lite med ett övertidspass inatt. Under dagen har jag och Lilja varit på vårt närmsta köpcentrum (förutom Marina Mall), Ibn Batutta Mall. Ett ganska tråkigt köpcentrum, jämfört med konkurrenterna här i staden. Påminner om ett klassiskt svenskt köpcentrum; ett våningsplan, nästan bara affärer och caféer, någon enstaka restaurang (bl.a. Thank God it's Friday!) och så den obligatoriska, stora livsmedelsbutiken som här, precis som hemma inte bara säljer ätbara saker utan även tekniska prylar, vitvaror, kläder, leksaker, you name it! Jag passade på att investera i en dammsugare (tom Lilja har börjat påpeka att jag behöver en, det är en varningsklocka om något!), medan Johan letade efter ett TV-bord, men istället köpte smörpopcorn och en kopp kaffe...
På vägen hem stannade vi till vid en biltvätt för att få bort sanddammet från Liljas ögonsten, en BMW 435i. 15 minuters handtvätt, putsning (både in- och utvändigt) samt vaxning för motsvarande 80 kr, medan vi satt i ett luftkonditionerat rum och snackade skit.
De senaste dagarna har vi också spelat en del tennis, men efter "träning" kl. 12 igår insåg vi att det inte längre är en lämplig tid för fysisk aktivitet. Vi spelade på Ritz Carlton, där vi har fri tillgång till tennisbanor, gym, pooler m.m. och solen stod så gott som i zenit, med en temperatur på 43 grader som resultat. Inte optimalt för fysisk aktivitet. Som tur är har samma hotell börjat kyla ner sina 7 pooler på sitt poolområde, varför vi efter 1,5 timmes halvdåligt spel med många svordomar och klagomål, omprioriterade och gick ner och lade oss vid poolen, beställde in varsin kall öl och åt lunch istället. Det kändes som en betydligt lämpligare aktivitet.
Det är kul med tennis dock. Jag har i stort sett aldrig spelat tidigare, med undantag för någon enstaka introduktionstimme med skolan i högstadiet. Men vi är ett par stycken som lirar här nere och de flesta av oss är ungefär lika dåliga, så det blir en del spel mellan svordomarna och frustrationen. Det blev dock tydligt igår att vi under sommarmånaderna om överhuvudtaget, bör spela under tidig morgon eller sen kväll. Det är för varmt ute övrig tid, helt enkelt. Alternativt kan man spela på inomhusbanor, men det har vi vad jag vet inga just i närheten av där de flesta av oss bor nu.
Strax ska jag och Johan iväg till Sheraton för att käka en förmodat god middag på deras italienska restaurang, innan jag beger mig till Abu Dhabi för nattjänstgöring. Vi hörs!
På vägen hem stannade vi till vid en biltvätt för att få bort sanddammet från Liljas ögonsten, en BMW 435i. 15 minuters handtvätt, putsning (både in- och utvändigt) samt vaxning för motsvarande 80 kr, medan vi satt i ett luftkonditionerat rum och snackade skit.
De senaste dagarna har vi också spelat en del tennis, men efter "träning" kl. 12 igår insåg vi att det inte längre är en lämplig tid för fysisk aktivitet. Vi spelade på Ritz Carlton, där vi har fri tillgång till tennisbanor, gym, pooler m.m. och solen stod så gott som i zenit, med en temperatur på 43 grader som resultat. Inte optimalt för fysisk aktivitet. Som tur är har samma hotell börjat kyla ner sina 7 pooler på sitt poolområde, varför vi efter 1,5 timmes halvdåligt spel med många svordomar och klagomål, omprioriterade och gick ner och lade oss vid poolen, beställde in varsin kall öl och åt lunch istället. Det kändes som en betydligt lämpligare aktivitet.
Det är kul med tennis dock. Jag har i stort sett aldrig spelat tidigare, med undantag för någon enstaka introduktionstimme med skolan i högstadiet. Men vi är ett par stycken som lirar här nere och de flesta av oss är ungefär lika dåliga, så det blir en del spel mellan svordomarna och frustrationen. Det blev dock tydligt igår att vi under sommarmånaderna om överhuvudtaget, bör spela under tidig morgon eller sen kväll. Det är för varmt ute övrig tid, helt enkelt. Alternativt kan man spela på inomhusbanor, men det har vi vad jag vet inga just i närheten av där de flesta av oss bor nu.
Strax ska jag och Johan iväg till Sheraton för att käka en förmodat god middag på deras italienska restaurang, innan jag beger mig till Abu Dhabi för nattjänstgöring. Vi hörs!
söndag 24 maj 2015
Bilder från veckan med Fannie
Här kommer några bilder från veckan när Fannie va här:
Inflyttnigspresent från Fannie och hennes föräldrar, passar suveränt i köket. Tack!
Strandtjejen nummer 1
Fannies förslag på framtida bilköp...
Mysig bar på stranden. Längst bort till höger kan man med lite god vilja skymta "The Palm Jumeria Island", den konstgjorda ön som är formad som en palm.
Vid utgången från IKEA
onsdag 20 maj 2015
Bilder från lägenheten
I måndags morse åkte Fannie tillbaka till Sverige för att avsluta terminen på Linköpings universitet. Så klart blev det hemskt tomt när hon åkte, men vi hann ha både riktigt mysigt och vara ruskigt effektiva under den dryga vecka hon var här. Lägenheten är nu snudd på färdiginredd, det enda "stora" som saknas är en TV, vilket jag avser åtgärda snarast. Fannie var nämligen något av den perfekta flickvännen och tog med sig mitt Xbox ner, så nu behövs här definitivt en TV!
Nedan ser ni några bilder från lägenheten. Det är en tvåa på ca 55 kvm som vi var rädda skulle kännas liten, men efter att ha inrett den och bott här några veckor trivs jag/vi riktigt bra. Det enda man saknar är ett förråd, det ingår inte i lgh här nere. Resväskor etc får alltså stå framme, tills vi kommer på nåt bättre ställe att gömma undan dem på!
Nedan ser ni några bilder från lägenheten. Det är en tvåa på ca 55 kvm som vi var rädda skulle kännas liten, men efter att ha inrett den och bott här några veckor trivs jag/vi riktigt bra. Det enda man saknar är ett förråd, det ingår inte i lgh här nere. Resväskor etc får alltså stå framme, tills vi kommer på nåt bättre ställe att gömma undan dem på!
lördag 16 maj 2015
Checkad och "klar"!
I tisdags kväll fick jag äntligen mitt lokala flygledarcertifikat, efter en lång dag med rader av tester. Jag får nu alltså svänga på flygplan även över den arabiska halvön och det känns otroligt skönt att vara klar med den lokala utbildningsfasen, som varit förhållandevis kort men emellanåt väldigt intensiv. Det gäller inte minst de senaste veckorna, innan checken då jag mestadels har jobbat i väldigt högtrafikerade perioder på de just då mest belastade positionerna i tornet.
Nu har jag jobbat två nätter solo, utan att ha en instruktör som hänger över axeln på mig. Det är både skönt och utmanande. Samtidigt som det är kul att få anpassa sitt arbetssätt precis som man själv tycker är bäst och inte hela tiden behöva anpassa sig efter hur just dagens instruktör tycker att man ska jobba, är det samtidigt ett stort ansvar att arbeta på sitt eget cert, utan någon som kan fånga upp eventuella misstag. Jag är också ödmjuk och inser att det finns massor kvar att lära sig, även som checkad flygledare. Inte minst eftersom flygplatsen växer så det knakar (+20% i antalet landningar per år, de senaste åren), måste man hela tiden utveckla och anpassa sitt arbetssätt efter de omständigheter som för tillfället råder. Det är också något av det roligaste med det här jobbet, ingen dag är den andra lik och man blir aldrig fullärd. Man kan säga att jag nu (förhoppningsvis!) nått upp till någon typ av okej lägsta-nivå, men inlärningskurvan kommer förhoppningsvis fortsätta uppåt ett tag till, helst under resten av karriären!
Som jag skrivit i tidigare blogginlägg är jobbet här nere otroligt annorlunda mot att vara flygledare i Sverige, trots att vi egentligen jobbar enligt samma internationella regelverk, med i stort sätt samma flygplan, flygbolag osv. Det är på gott och ont, vissa saker är roligare och lättare här nere medan mycket annat är svårare. Hur man än vänder och vrider på det är det åtminstone en väldigt rolig utmaning och en chans jag hittills definitivt inte ångrar att jag tog till vara på.
Inte minst bilden nedan tycker jag illustrerar skillnaderna på mitt jobb på Abu Dhabi Int'l Airport gentemot det i Skavstatornet (till vänster i bild). Båda arbetsplatserna har som sagt sin charm och sina utmaningar, men på helt olika sätt. Rent arkitektoniskt får nog dock det ena tornet anses vara ganska överlägset det andra!
Nu har jag jobbat två nätter solo, utan att ha en instruktör som hänger över axeln på mig. Det är både skönt och utmanande. Samtidigt som det är kul att få anpassa sitt arbetssätt precis som man själv tycker är bäst och inte hela tiden behöva anpassa sig efter hur just dagens instruktör tycker att man ska jobba, är det samtidigt ett stort ansvar att arbeta på sitt eget cert, utan någon som kan fånga upp eventuella misstag. Jag är också ödmjuk och inser att det finns massor kvar att lära sig, även som checkad flygledare. Inte minst eftersom flygplatsen växer så det knakar (+20% i antalet landningar per år, de senaste åren), måste man hela tiden utveckla och anpassa sitt arbetssätt efter de omständigheter som för tillfället råder. Det är också något av det roligaste med det här jobbet, ingen dag är den andra lik och man blir aldrig fullärd. Man kan säga att jag nu (förhoppningsvis!) nått upp till någon typ av okej lägsta-nivå, men inlärningskurvan kommer förhoppningsvis fortsätta uppåt ett tag till, helst under resten av karriären!
Som jag skrivit i tidigare blogginlägg är jobbet här nere otroligt annorlunda mot att vara flygledare i Sverige, trots att vi egentligen jobbar enligt samma internationella regelverk, med i stort sätt samma flygplan, flygbolag osv. Det är på gott och ont, vissa saker är roligare och lättare här nere medan mycket annat är svårare. Hur man än vänder och vrider på det är det åtminstone en väldigt rolig utmaning och en chans jag hittills definitivt inte ångrar att jag tog till vara på.
Inte minst bilden nedan tycker jag illustrerar skillnaderna på mitt jobb på Abu Dhabi Int'l Airport gentemot det i Skavstatornet (till vänster i bild). Båda arbetsplatserna har som sagt sin charm och sina utmaningar, men på helt olika sätt. Rent arkitektoniskt får nog dock det ena tornet anses vara ganska överlägset det andra!
lördag 9 maj 2015
Svettigt "vårtecken"
Sakta men säkert börjar jag känna mig som hemma i lägenheten i Dubai Marina. Ikväll kommer äntligen Fannie ner på besök igen och stannar en dryg vecka. Det ska bli kul att visa henne lägenheten och mellan allt jobb för min del, ska vi försöka klämma in en tur till IKEA för att komplettera med lite möbler och annan inredning.
Det börjar bli ganska varmt här nere också. Flera dagar i rad har vi varit uppe över 40-graderssträcket på eftermiddagarna och det är en "tung", intensiv värme som möter en när man går ut ur en byggnad med luftkonditionering. När det som idag dessutom blåser en del, känns det ungefär som att stå vid utblåset från motorn på en buss. Så länge man ligger på stranden eller vid poolen är det fortfarande bara skönt, men det börjar bli allt svårare att ta sig någon längre sträcka till fots utomhus, utan att svetten börjar rinna. Jag har inte heller riktigt vant mig vid att tänka på detta, utan blir lika förvånad varje gång jag kommer ut från lägenheten eller jobbet, där det är luftkonditionerat och skönt och känns som vilken dag i Sverige som helst.
Att slå av lite på tempot när man är ute och går är alltså till exempel en god idé, för att inte bli genomsvettig direkt. Köpcentrumen och deras svala och luftkonditionerade miljöer blir också allt mer lockande destinationer för att t.ex. gå och käka, jämfört med uteserveringarna där det nu börjar bli för varmt, även på kvällarna. Till alla er som jag lyckats reta upp hemma i Sverige med glassiga sommarbilder från poolen, kan ni nu alltså trösta er med att det börjat vända. De närmaste 4 månaderna är nog klimatet i Sverige att föredra alla gånger, jämfört med vad som väntar här nere. I juli och augusti blir det ofta en bit över 50 grader varmt och luftfuktigheten är trots den omkringliggande öknen hög, eftersom både Dubai och Abu Dhabi ligger vid kusten. Vattentemperaturen i havet kan gå upp mot 38-40 grader, så om man överhuvudtaget är ute och badar så här års är det att föredra något av hotellens pooler, som är nerkylda. Alternativt inomhusbad, förstås. Där är vi inte riktigt än dock, än så länge är det som sagt uthärdligt. Men det är lika bra att börja förbereda sig på ett par månader som till stor del lär spenderas inomhus!
Värmen till trots har vi, jag och vänner/kollegor de senaste veckorna spelat beachvolleyboll flera gånger, nere på stranden. En otroligt rolig sport, även om jag själv nog får anses ha en del "utvecklingspotential" (fråga Lilja!). Jag har även spelat tennis ett par gånger med några kollegor, vilket är riktigt kul. All fysisk aktivitet utan att man tänker på att det är fysisk aktivitet, är bra!
Jag har också alltmer börja utnyttja det fria inträde jag har till olika beach clubs, via en klubb för piloter och flygledare (Aviation Professionals Club). Det är alltså mestadels de stora hotellkedjorna som även tillåter oss medlemmar att utnyttja deras stora pool- och strandområden, med tillhörande solstolar, tennisbanor, restauranger och barer. I Dubai Marina finns tre sådana beach clubs dit vi har fritt inträde; Sheraton, West Inn och min favorit Ritz Carlton. Framförallt det senare är ett äkta lyxhotell med femstjärnig klass rakt igenom, vad gäller allt från personal till området i sig. Som tur är har vi lite rabatt även på mat och dryck, vilket gör att lunchpriset kommer ner från "något så in i helvete dyrt" till bara lite dyrt och man kan få en Heineken för motsvarande strax över 100-lappen. Men det är ett riktigt trevligt sätt att spendera en ledig dag på och om inte annat kul att ligga och tjuvlyssna på vad alla turister pratar om, när de är här nere. Ritz Carlton verkar för övrigt vara starkt profilerade i Danmark, har sällan hört så mycket danska här nere som jag gjort där.
Det börjar bli ganska varmt här nere också. Flera dagar i rad har vi varit uppe över 40-graderssträcket på eftermiddagarna och det är en "tung", intensiv värme som möter en när man går ut ur en byggnad med luftkonditionering. När det som idag dessutom blåser en del, känns det ungefär som att stå vid utblåset från motorn på en buss. Så länge man ligger på stranden eller vid poolen är det fortfarande bara skönt, men det börjar bli allt svårare att ta sig någon längre sträcka till fots utomhus, utan att svetten börjar rinna. Jag har inte heller riktigt vant mig vid att tänka på detta, utan blir lika förvånad varje gång jag kommer ut från lägenheten eller jobbet, där det är luftkonditionerat och skönt och känns som vilken dag i Sverige som helst.
Att slå av lite på tempot när man är ute och går är alltså till exempel en god idé, för att inte bli genomsvettig direkt. Köpcentrumen och deras svala och luftkonditionerade miljöer blir också allt mer lockande destinationer för att t.ex. gå och käka, jämfört med uteserveringarna där det nu börjar bli för varmt, även på kvällarna. Till alla er som jag lyckats reta upp hemma i Sverige med glassiga sommarbilder från poolen, kan ni nu alltså trösta er med att det börjat vända. De närmaste 4 månaderna är nog klimatet i Sverige att föredra alla gånger, jämfört med vad som väntar här nere. I juli och augusti blir det ofta en bit över 50 grader varmt och luftfuktigheten är trots den omkringliggande öknen hög, eftersom både Dubai och Abu Dhabi ligger vid kusten. Vattentemperaturen i havet kan gå upp mot 38-40 grader, så om man överhuvudtaget är ute och badar så här års är det att föredra något av hotellens pooler, som är nerkylda. Alternativt inomhusbad, förstås. Där är vi inte riktigt än dock, än så länge är det som sagt uthärdligt. Men det är lika bra att börja förbereda sig på ett par månader som till stor del lär spenderas inomhus!
Värmen till trots har vi, jag och vänner/kollegor de senaste veckorna spelat beachvolleyboll flera gånger, nere på stranden. En otroligt rolig sport, även om jag själv nog får anses ha en del "utvecklingspotential" (fråga Lilja!). Jag har även spelat tennis ett par gånger med några kollegor, vilket är riktigt kul. All fysisk aktivitet utan att man tänker på att det är fysisk aktivitet, är bra!
Jag har också alltmer börja utnyttja det fria inträde jag har till olika beach clubs, via en klubb för piloter och flygledare (Aviation Professionals Club). Det är alltså mestadels de stora hotellkedjorna som även tillåter oss medlemmar att utnyttja deras stora pool- och strandområden, med tillhörande solstolar, tennisbanor, restauranger och barer. I Dubai Marina finns tre sådana beach clubs dit vi har fritt inträde; Sheraton, West Inn och min favorit Ritz Carlton. Framförallt det senare är ett äkta lyxhotell med femstjärnig klass rakt igenom, vad gäller allt från personal till området i sig. Som tur är har vi lite rabatt även på mat och dryck, vilket gör att lunchpriset kommer ner från "något så in i helvete dyrt" till bara lite dyrt och man kan få en Heineken för motsvarande strax över 100-lappen. Men det är ett riktigt trevligt sätt att spendera en ledig dag på och om inte annat kul att ligga och tjuvlyssna på vad alla turister pratar om, när de är här nere. Ritz Carlton verkar för övrigt vara starkt profilerade i Danmark, har sällan hört så mycket danska här nere som jag gjort där.
tisdag 5 maj 2015
Effektivitet och kultur
För tillfället har jag inget internet i lägenheten, varför uppdateringen av blogg och Facebook sker lite mer sällan just nu. Jag har beställt internet, eller snarare "ansökt om" som det heter här nere, men även det visade sig vara en ganska komplicerad process. Förutom att det som vanligt krävdes en massa dokument och stämplar, underskrifter samt verifikat av att jag är jag, att jag har en fast lön osv, måste jag också vänta på att en tekniker ska få tid att komma hit till lgh och "öppna upp" anslutningen. Detta är ytterligare ett exempel på att arbetskraft är billigt här nere. Saker som i Sverige varit automatiserade eller görs av kunden själv de senaste 20-30 åren, skickar man här fortfarande en anställd person att ordna, Det är på gott och ont, tycker jag. I vissa fall kan det vara både trevligt och bra att ha en livs levande person som står för den service man betalar för. Är det något som inte funkar/går sönder brukar det ju i Sverige vara närmast omöjligt att få företaget att skicka ut en reparatör, medan det här inte alls är något konstigt. Däremot kan det ta tid innan personen i fråga dyker upp. Nackdelen är också att det inte alltid blir mer effektivt. Det känns ibland lite som att man har anställda bara för sakens skull, medan det inte alls förbättrar servicen. I ingången från garaget till grannbyggnaden sitter det t.ex. en stackars vakt dygnet runt, nere i det varma, mörka garaget fullt av avgaser och öppnar dörren åt en, istället för att man ska ta sitt kort och "blippa" det mot dörröppnaren själv, som man gör vid ingången till min byggnad. Det finns också vakter som sitter och öppnar automatiska parkeringsbommar, personal som tankar bilen åt en fast att det hade gått fortare att inte behöva vänta utan göra det själv och så vidare. Jag tror mycket av det beror på att man har en annan syn på prioriteringen mellan effektivitet och service här, än vad jag är van vid. Man väntar hellre en stund extra här nere och får "personlig service", istället för att effektivisera förloppet så mycket som möjligt och spara tid.
I fallet med internetuppkopplingen kunde det enligt företaget ta 5-7 arbetsdagar att få hit en tekniker. Vid det här laget har jag lärt mig att x antal arbetsdagar nästan alltid är ett "worst case scenario" som företaget anger och ofta går det mycket fortare. Och mycket riktigt, redan imorgon kommer förhoppningsvis någon hit och trycker på en knapp så att jag kan börja använda mitt internet.
Återigen försvårar det om man vill vara effektiv och försöka tajma saker, när tidsuppskattningar inte stämmer. Jag beställde möbler från IKEA långt i förväg, i tron om att leveransen kunde ta 10 arbetsdagar. Istället fick jag be dem två gånger att försena leveransen då jag fortfarande inte hade tillgång till lgh, när de först ville leverera möblerna. När jag frågade runt på jobbet om hur det kom sig att IKEA var så snabba jämfört med vad de uppgav på sin hemsida, sa alla att "ja men det tar aldrig 10 arbetsdagar, det är bara något de skriver". Men det visste ju alltså inte jag!
En annan sak jag börjat få mer och mer klar för mig när det gäller kontakt med företag, beställningar etc är hur man ska och inte ska kommunicera. Email har i regel sällan någon funktion här. Ett mail läses, om överhuvudtaget i bästa fall långt efter att ärendet inte längre är aktuellt. Istället gäller det att ringa eller, ännu hellre åka till rätt affär/kontor och personligen presentera sitt ärende. Ringer man ska man absolut inte nöja sig med ett "vi ringer tillbaka" eller "rätt person kommer att kontakta dig under dagen" utan man ska insistera på att vänta i luren, medan de hittar rätt person. Detta gäller oavsett företag, myndighet eller organisation. Med anledning av detta kan det vara bra att avsätta en halvtimme-trekvart för ett telefonsamtal, då man kan bli runtkopplad och få vänta en bra stund innan rätt person förhoppningsvis svarar.
Nu kanske det låter som att jag är lite irriterad eller frustrerad över ovanstående och visst är det ibland jobbigt att uppleva att man förlorar värdefull tid på "onödiga" saker, felaktig information eller liknande. Men även om jag är en typiskt (har jag förstått!) nordeuropeisk, effektivitetsjagande och (hyfsat!) modern person som är van vid att saker går fortast att uträtta via internet, inser även jag att detta är minst lika mycket en fråga om kultur som om företags ev. effektivitet, policys etc. Jag menar, det är inte så att det inte finns hemsidor, internetbaserad kundtjänst, automatiska system osv här nere, tvärtom är UAE ett väldigt modernt land. Det är bara det att det fortfarande anses vara bättre service och därmed ofta går fortare att få saker gjorda "face to face" än online.
Trots detta kan jag inte låta bli att tänka på Hasse & Tages sketch "Telefonnumret" om varför det ska behöva ta två månader för dåvarande Televerket att koppla in en telefon i Sverige. Vi har visst varit där, vi med.
I fallet med internetuppkopplingen kunde det enligt företaget ta 5-7 arbetsdagar att få hit en tekniker. Vid det här laget har jag lärt mig att x antal arbetsdagar nästan alltid är ett "worst case scenario" som företaget anger och ofta går det mycket fortare. Och mycket riktigt, redan imorgon kommer förhoppningsvis någon hit och trycker på en knapp så att jag kan börja använda mitt internet.
Återigen försvårar det om man vill vara effektiv och försöka tajma saker, när tidsuppskattningar inte stämmer. Jag beställde möbler från IKEA långt i förväg, i tron om att leveransen kunde ta 10 arbetsdagar. Istället fick jag be dem två gånger att försena leveransen då jag fortfarande inte hade tillgång till lgh, när de först ville leverera möblerna. När jag frågade runt på jobbet om hur det kom sig att IKEA var så snabba jämfört med vad de uppgav på sin hemsida, sa alla att "ja men det tar aldrig 10 arbetsdagar, det är bara något de skriver". Men det visste ju alltså inte jag!
En annan sak jag börjat få mer och mer klar för mig när det gäller kontakt med företag, beställningar etc är hur man ska och inte ska kommunicera. Email har i regel sällan någon funktion här. Ett mail läses, om överhuvudtaget i bästa fall långt efter att ärendet inte längre är aktuellt. Istället gäller det att ringa eller, ännu hellre åka till rätt affär/kontor och personligen presentera sitt ärende. Ringer man ska man absolut inte nöja sig med ett "vi ringer tillbaka" eller "rätt person kommer att kontakta dig under dagen" utan man ska insistera på att vänta i luren, medan de hittar rätt person. Detta gäller oavsett företag, myndighet eller organisation. Med anledning av detta kan det vara bra att avsätta en halvtimme-trekvart för ett telefonsamtal, då man kan bli runtkopplad och få vänta en bra stund innan rätt person förhoppningsvis svarar.
Nu kanske det låter som att jag är lite irriterad eller frustrerad över ovanstående och visst är det ibland jobbigt att uppleva att man förlorar värdefull tid på "onödiga" saker, felaktig information eller liknande. Men även om jag är en typiskt (har jag förstått!) nordeuropeisk, effektivitetsjagande och (hyfsat!) modern person som är van vid att saker går fortast att uträtta via internet, inser även jag att detta är minst lika mycket en fråga om kultur som om företags ev. effektivitet, policys etc. Jag menar, det är inte så att det inte finns hemsidor, internetbaserad kundtjänst, automatiska system osv här nere, tvärtom är UAE ett väldigt modernt land. Det är bara det att det fortfarande anses vara bättre service och därmed ofta går fortare att få saker gjorda "face to face" än online.
Trots detta kan jag inte låta bli att tänka på Hasse & Tages sketch "Telefonnumret" om varför det ska behöva ta två månader för dåvarande Televerket att koppla in en telefon i Sverige. Vi har visst varit där, vi med.
fredag 1 maj 2015
Inflyttad
I onsdags flyttade jag in i lägenheten i Silverene Tower, Dubai Marina. På eftermiddagen kom Ikea
och byggde upp sängar, byrå, soffa och barstolar åt mig. Det behövs ytterligare några möbler förstås, men de väntar jag med att inskaffa tills Fannie kommer ner och är med. Det har förresten varit en klar fördel med att använda Ikea; som jag skrivit tidigare heter deras produkter samma sak här nere som hemma och sortimentet är i stort sett identiskt, så det har varit väldigt lätt för mig och Fannie att tillsammans via Ikeas hemsida diskutera vad vi vill ha, i vilken färg osv. Vi skapade en inköpslista på ikea.se som jag sedan kopierade till den lokala hemsidan ikea.ae och på tio minuter hade jag beställt allt det nödvändigaste online. Smidigt!
Idag på morgonen har jag invigt gymmet, vilket är ganska litet jämfört med många andra byggnaders gym. Där finns dock 4-5 löpband, några spinningcyklar, två step masters (tror jag det heter?) och lite tyngder, hantlar och någon skivstång. Mer än tillräckligt för mig som mest brukar löpträna, alltså! Efter gymmet tog jag en dusch utomhus och badade sedan i poolen. Poolområdet är trevligt, där är relativt gott om solstolar och några bord vid vilka man kan äta lunch etc. Det finns en större pool och en liten barnpool, samt duschar, lite växter etc. Jag återkommer med bilder!
I eftermiddag väntar jobb mellan 14:15 och 22:30 Det har under den senaste tiden blandats om lite i skiften i tornet och det står nu klart att jag och Lilja får fortsätta jobba tillsammans. Vårt watch får dessutom förstärkning av ytterligare en svensk, Andreas. Något av ett dreamteam med andra ord, om du frågar oss i alla fall. Övriga medlemmar i skiftet är sydafrikaner, araber samt en skotte och en tjej från Makedonien.
Återkommer som sagt med fler bilder på lägenheten och omgivningen. Redan nu lägger jag dock upp en bild på själva huset, där man i glaset ser spegelbilden av den lite "enklare" grannbyggnaden, där Lilja bor :) Nära och bra när man ska samåka på morgonen, alltså!
och byggde upp sängar, byrå, soffa och barstolar åt mig. Det behövs ytterligare några möbler förstås, men de väntar jag med att inskaffa tills Fannie kommer ner och är med. Det har förresten varit en klar fördel med att använda Ikea; som jag skrivit tidigare heter deras produkter samma sak här nere som hemma och sortimentet är i stort sett identiskt, så det har varit väldigt lätt för mig och Fannie att tillsammans via Ikeas hemsida diskutera vad vi vill ha, i vilken färg osv. Vi skapade en inköpslista på ikea.se som jag sedan kopierade till den lokala hemsidan ikea.ae och på tio minuter hade jag beställt allt det nödvändigaste online. Smidigt!
Idag på morgonen har jag invigt gymmet, vilket är ganska litet jämfört med många andra byggnaders gym. Där finns dock 4-5 löpband, några spinningcyklar, två step masters (tror jag det heter?) och lite tyngder, hantlar och någon skivstång. Mer än tillräckligt för mig som mest brukar löpträna, alltså! Efter gymmet tog jag en dusch utomhus och badade sedan i poolen. Poolområdet är trevligt, där är relativt gott om solstolar och några bord vid vilka man kan äta lunch etc. Det finns en större pool och en liten barnpool, samt duschar, lite växter etc. Jag återkommer med bilder!
I eftermiddag väntar jobb mellan 14:15 och 22:30 Det har under den senaste tiden blandats om lite i skiften i tornet och det står nu klart att jag och Lilja får fortsätta jobba tillsammans. Vårt watch får dessutom förstärkning av ytterligare en svensk, Andreas. Något av ett dreamteam med andra ord, om du frågar oss i alla fall. Övriga medlemmar i skiftet är sydafrikaner, araber samt en skotte och en tjej från Makedonien.
Återkommer som sagt med fler bilder på lägenheten och omgivningen. Redan nu lägger jag dock upp en bild på själva huset, där man i glaset ser spegelbilden av den lite "enklare" grannbyggnaden, där Lilja bor :) Nära och bra när man ska samåka på morgonen, alltså!
